Ännu ett år är till ända

Ja, det här året är snart slut, och jag har inte alls gjort det jag hade hoppats på i år. Jag hade tänkt att avsluta minst ett av mina större projekt, men det har jag inte. Istället har jag börjat två nya. Nano-historian, som fortfarande inte är klar och som jag inte rört sedan dess, och min ungdomsromance som inte går något vidare bra.

Men just det, jag avslutade ju ett projekt. Hannah's Folly i Writing Whenches's antologi Beyond the Friend Zone, var ett, typ, gammalt fanfictionprojekt. Men som sagt, inget av de stora projekten är klarskrivna, Inte ens i närheten, faktiskt.

Jag har varit fullt upptagen med att först jobba, och sedan vara mamma. Nu börjar jag jobba igen på måndag, 2a januari. Förhoppningsvis får jag en del skrivet på tåget till och från jobbet, men jag skulle inte räkna med det. Det har ju inte direkt funkat tidigare. Jag vet hur dålig jag är på att prioritera och min disciplin är så gott som noll när jag jobbar heltid. Och så vill man ju umgås med barnen när man kommer hem, också.

Men i alla fall, mitt mål är att skriva klart till första boken i min fantasytrilogi som jag har jobbat med hur länge som helst. Få klart första utkastet åtminstone så att någon annan kan läsa den. Och kanske, om maken tillåter vara med i nano nästa år igen. :P

Som hjälp på vägen så gick jag med i #365skriv hos Kreationslotsen där målet är att skriva varje dag utifrån ett specifikt tema. Hoppas att det kommer generera de ord jag behöver för att skriva klart min bok. ;)

For English

Post-Nano-ångest

Det är två dagar sen NaNo slutade för i år. Jag kom upp i mina 50000 ord redan den 28 november och hade därför två dagar på mig att bara skriva för nöjets skull. Eller, jag jagade ett slut. Men tävlingsinstinkten var borta. Drivet att skriva försvann i och med att jag nådde mina 50k. Sen i tisdags har jag skrivit sammanlagt 1500 ord bara. Det är ingenting i jämfört med hur mycket jag skrev under nano per dag.

En bråkdel av alla postitlappar
i mitt block

Jag har länge märkt att jag arbetar bäst under en viss press. En deadline, som inte jag satt, funkar jättebra. Ordsprintar i krig mot andra funkar superbra, även om kvalitén på texten inte blir den bästa, så får jag i alla fall ner orden i dokumentet. Det går ju inte att redigera en osynlig text som någon sa till mig häromdagen när jag ojade mig över hur dålig texten var. Poängen med NaNo är att skriva ett första utkast till en roman, något att bygga vidare på.

Att karaktärerna gjort myteri och struntat i det lilla jag planerat för dem, det är en annan sak. Det går att fixa till, men jag måste tro på idén jag hade från början. Eller i alla fall den modifierade, den som finns i dokumentet, som den utvecklades till. Jag måste sätta mig ner och sortera i texten, få den kronologisk. Den är nog mer kronologisk än mina tidigare texter i alla fall, det är ju bra. Jag har, jag vet inte hur många, PostIt-lappar med idéer, saker som måste kollas upp, karaktärer, bakgrundsstories och annat matnyttigt att gå igenom. Jag måste hitta efternamn till i princip alla mina karaktärer, vissa har inte ens namn.

Och ändå vet jag inte om det är värt att göra allt det här jobbet för jag ändå tycker att storyn är rätt kass...

Är det någon som har tips på en app eller program där man kan sätta upp ordmål för sig själv på samma sätt som nano? Som man uppdaterar varje dag och fyller i sina framsteg i? Jag är idel öra!

For English

Färdig! #NaNoWinner2016

Jag gick i mål tidigare idag, 50000 ord skrivna. Och så har jag hittat flowet igen, och suget efter att skriva klart. Jag kommer fortsätta skriva november ut, och förhoppningsvis hinna få ner något sorts slut innan dess.

Hej resten av världen! :P

For English

Planera mera

Eftersom jag normalt sett är en "pantser" och inte en planner, har jag bestämt att planera årets Nano-projekt. Jag vill ha så mycket som möjligt planerat innan eftersom jag är mammaledig detta år och därför inte har lika mycket egentid som förra året. Låter konstigt kanske, eftersom jag jobbade heltid förra året. ;)

Jag håller för tillfället på att knappa in min timeline och synopsis i Scrivener, jag har fixat en inspirationstavla på Pinterest och drunknar i post-it-lappar. Jag älskar't. Förhoppningsvis kommer jag få skrivande gjort också. Det är roligare att planera än vad jag trodde.

Oftast har jag en klar idé i huvudet av vad jag vill skriva och vart storyn ska ta vägen innan jag börjar. Denna gång har jag bara en vag idé och två karaktärer som ska tussas ihop. Det blir tydligen en paranormal romance som har sina rötter i nordisk mytologi. Jag hade ingen aning om att bartendern som dök upp i mitt huvud var son till en gudinna.

Jag ser verkligen fram emot tisdag så att jag äntligen får skriva deras historia!

For English

Hitta rutiner

Känner att det är hög tid att jag hittar skrivrutiner nu när NaNoWriMo står för dörren. Man kan ju tycka att man har all tid i världen att skriva när man är hemma och är mammaledig, men det fungerar inte riktigt så. Speciellt inte nu när maken är hemma och sjukskriven för sin onda rygg och har varit så snart tre veckor. De få rutiner jag hade innan dess är som bortblåsta och vi har grottat ner oss i serien House. Något som fått mig att vilja skriva en sjukhusberättelse, men jag är för lat för att göra lämplig research. ;)

Något som jag lyckats med den senaste veckan är i alla fall att ta mig någon timme på morgonen, efter att jag lämnat de stora barnen på skola/förskola och innan den yngsta vaknar (fördelen med att vara två hemma är att man inte behöver väcka lillskrutt när man ska lämna syskonen), som är vigd åt skrivandet. Det är inte alltid det blir en timme, men oftast är Yrla pigg och glad efter morgonamningen så att hon sitter själv och leker ett tag och jag kan fortsätta med mitt.

Jag har fått en hel del gjort på detta sätt. Resten av dagen går åt att gosa och leka med lillfjös, hämta det stora, tvätta, städa och allt annat som har med markservicen att göra. Oftast hinner jag även får en stund på kvällen när barnen sover. Jag har varit mycket mer osocial den här mammaledigheten än vad jag varit med de andra två. Har inte lika nära till Öppna Förskolan nu, utan vi har haft några lekdejter och roat oss med långpromenader istället.

Nu ska jag fortsätta med redigerandet och planerandet. See ya!

For English

#nanowrimo2016 here I come!

Japp, nu har jag "anmält" mig till National Novel Writing Month i år igen. Först hade jag inte riktigt någon klar idé om vad jag skulle skriva. Tänkte att jag hittar säkert något i mina pågående projekt. Men så började bartendern som invaderat min hjärna prata igen. Avslöjade både det ena och det andra om sig själv, och plötsligt har jag nu mitt projekt klart för mig. :)

Nu har jag skissat ner lite idéer på vad storyn ska innehålla och vad den går ut på. Det blev visst en paranormal romance. Något som jag inte alls planerat för till en början då bartendern dök upp. Nu så här i efterhand är det ju rätt självklart att han är magisk på något sätt. Ska jobba vidare på själva synopsen fram tills november.

Jag har även hittat tillbaka till min text från förra året och börjat redigera den så smått. Jag vet att det finns en massa hål i senare delen av den, och säkert en hel del upprepningar som måste fixas. Riktigt kul att känna att det kliar i fingrarna att fortsätta både med den nya och den gamla texten. I like it.

For English

När det plötsligt släpper

Egentligen hade jag bestämt mig för att fokusera på att skriva klart första boken i mitt fantasyprojekt i höst, men det blir inte alltid som man tänkt sig. Det flyttade in en bartender i mitt huvud istället. Tillsammans med en lite nördig donna, hon dök upp precis nyss. Jag tror att de får bli mitt nanoprojekt om jag får ihop tillräckligt med bakgrund innan det är dags.

Jag har även förlängt min mammaledighet, just med förhoppningen att jag ska hinna slutföra minst ett av mina många, alldeles för många, projekt jag har liggande. Jag har lite svårt att få rutin på skrivandet dock. Dottern har inte kommit in i några bra sova-på-dagen-rutiner. Förut sov hon innan lunch och efter lunch. Just nu är hon inne i en period då hon powernappar. Visst, hon kan sova länge om hon får sova på mig, men det går ju då inte att göra så mycket annat under tiden hon sover då.

Jag har skrivit en del på fantasyprojektet, även om bartenderns röst är högljuddast. Det är en del av boken som är rätt sorglig, vilket just nu passar bra då makens morfar gick bort förra veckan och vi är alla ledsna över det.

For English

We need your help...

Nu ligger vi i slutspurten med marknadsförandet inför releasen av Beyond the Friend Zone. Vi har inte fått fullt så många förköp som vi önskat så jag ber er om en tjänst. Klicka hem den! Det är 34 kr det handlar om. Inte så farligt att se som en "investering", eller hur?

Jag skulle även bli glad om ni gav ert stöd även på thunderclap. Vi behöver några till. Snälla, söta, rara läsare, med socker på toppen och kanske även ett körsbär? Jag är er evigt tacksam! Kanske får ni rent av ett smakprov ur min novell, mer än bara teasern?

For English...

Man lär av sina misstag

Men, det är tråkigt att behöva göra det. Häromdagen hände det som absolut inte får hända. Speciellt inte efter man har tömt sin telefon på bilder från de senaste typ 3 åren och så där. Datorn kraschade. Den gick inte att recovera för vi inte gjort någon systemåterställningspunkt. Hårddisken troligen paj. Tänkte, bra, den är ju partitionerad så systemfilerna ligger ju för sig och alla dokument, bilder och annat som man vill ha kvar för sig. Försökte formatera partitionen med systemen men det funkade inte. Fick formatera hela alltet. *snyft* Som tur är så sparar jag alltid mitt skrivrelaterade på dropbox. Det har jag i alla fall lärt mig. Inser dock att jag sparat alla stock photos jag laddat hem på datorn och inte i dropboxen (antagligen av utrymmesskäl), jag hade massor av mind maps i programmet theBrain dit jag flyttat alla karaktärer och beskrivningar som nu är puts väck, för jag inte lagt över dem i dropboxen.

Nu har jag letat fram mina skrivblock, där jag skrivit ner mycket av det jag hade i mindmappingprogrammet. Egentligen är det ju lite bra för nu får jag möjlighet att lära känna mina karaktärer lite bättre. Försöker verkligen hitta "the silver lining" här. ;) Förhoppningsvis vaknar musan också så jag får lite skrivet. Det är på tiden.

Ja, jag känner mig rätt nere just nu. Och jag startade bara om datorn för att word inte ville funka när jag skulle sätta mig och skriva.

For English

Vad ska jag göra nu, då?

Det blev väldigt tomt efter novellen blivit klar. Har jobbat en hel del med marknadsföring de senaste två veckorna samt försökt hinna med min omtenta i vampyrfiktion. Tyvärr blev omtentan lidande, men jag ska skriva klart uppgiften, även om jag inte vet om jag får en till chans att lämna in. Det är för min egen sinnesfrids skull.

Nu till vad jag ska göra fram till NaNo i november. Vilket projekt ska jag peta i? Ska jag försöka slutföra romanceboken som jag skrev under NaNo förra året i hopp om att Harlequin även i år har en tävling som jag kan skicka in den till? Eller ska jag ta tag i förrförraårets NaNo? Eller fantasytrilogin? Eller min vampyr? Ugh, så många projekt och så lite tid. Den jag skrivit mest på och som är så gott som klar är ju förra årets nano-projekt som jag hade tänkt att skicka till Harlequin, men jag känner liksom inget sug till den texten, alls, just nu.

Jag tänkte att jag skulle passa på nu innan hypen med antologi-releasen kommer igång med facebook-partyn och bloggturnéer.

Hur väljer ni ut vilket projekt ni ska fokusera på? Eller har ni bara ett skrivprojekt åt gången? Har inte alla typ 50 börjor som ligger och skräpar i en mapp på datorn? Inte? Bara jag alltså...

borrowed from here

Cover Reveal, Beyond the Friend Zone

Det är dags. Dags att visa upp det fina omslaget till Writing Wenches antologi Beyond the Friend Zone. För tidigare delar av omslaget, kika in till Sheri och Anna.

Min novell Hannah's Folly är nummer tre av de nio berättelserna i antologin. Den handlar om Hannah som har hållit sig borta från kärlek större delen av sitt liv.

Kärlek är omständligt och hon kan inte låta kärleken förstöra hennes perfekt organiserade liv. Hon lever för sina listor och sitt företag. När hennes bästa vän ber henne att vara brudtärna tillika bröllopsplanerare tvingas Hannah jobba tillsammans med Jake, hennes barndomsvän. Jake har vuxit upp till en attraktiv, men hemlighetsfull man. Ändå är han den enda som till fullo förstår Hannah. Är han värd risken att hennes liv blir oorganiserat?

Så, här kommer del tre av vårt omslagsavslöjande!

Baksidetext:

It’s an age old story; you start as friends but end up lovers. There’s just something about the trope that we readers love to read, and we writers love to write.

That is why for our new anthology, The Writing Wenches bring you a whole book of short stories that follow the friends to lovers path.

 We have sweet stories and spicy stories, and everything in between. Though these are not just any romance shorts, when given our theme, many of us went quirky. We ended up with nine authors guaranteed to make you fall in love with their new characters and their quirky styles.

Beyond the Friend Zone finns att förbeställa från och med idag. Gört ba'. Annars går det bra att vänta till 5e september då den publiceras.

Vi har även en utlottning där du kan vinna en härlig presentkorg innehållande bland annat ett $25 presentkort hos Amazon och e-böcker skrivna av några av oss Wenches.

För att se nästa del av omslaget, kika in hos Kay om ca en timme!

Sommarnovellen är klar!

För två veckor sedan kom novellen tillbaka från redaktören med kommentarer och tips inför redigeringen. Två veckor hade jag på mig att fixa till det. Jag blev glatt överraskad över att det inte var överdrivet mycket att ändra på, eller skriva om, eller ta bort för den delen. Och att hon faktiskt gillade den. Jag har en förkärlek för informationsdumpning och att skriva passivt. Så det fick jag jobba på. Sprinkla ut informationen jag ville ha med, och göra det hela mer aktivt. Inte helt lätt, men jag tror jag fick till det bra. Hann med att skicka ut texten till två beta-läsare också, som fick komma med kommentarer efter jag gjort det redaktören sagt åt mig att göra bara för att dubbelkolla så att texten var så bra som den någonsin kommer att kunna bli.

Redigering med en fyramånaders var rätt intressant, speciellt när hon inte alls ville ligga själv och roa sig i babygym eller babysitter. ;) Men det gav mig välbehövliga pauser i redigerandet så att jag inte överarbetade mig. 

Antologin ska publiceras 2 september om jag inte minns fel. :) Återkommer när jag vet mer! Nu ska jag återgå att hjälpa kollegan med hennes vampyrtext. 

Min första investering som författare

Det tar egentligen emot att kalla mig författare, för jag inte anser att jag är det, egentligen. Jag är bara någon som skriver. :P Jag tog och investerade årets författararvode i en laserskrivare. Vi har en gammal bläckstråleskrivare som har sett sina bästa år och drar bläck som om den vore en svamp. Så sagt och gjort gick jag ut och lokaliserade ett bra pris på skrivare, först bläckstråle, sen hittade jag en prisvärd laserskrivare. Det är ju mer ekonomiskt vad det gäller kostnad per sida den skriver ut. 399 kr lade jag på en Samsung Xpress. Och idag kom den. Jag är så nöjd med min nya vän! ;) Väl spenderade pengar.

My new friend. #laserprinter #Samsung #writerslife

Ett foto publicerat av Maria A (@arellskan) Jun 27, 2016 kl. 10:20 PDT

For English

Here we go again...

The voices, rösterna, de har vaknat igen. Det var inte riktigt meningen. Skulle ta det lite lugnt och hjälpa kollegan med hennes text. Inte börja något eget nytt. Men när man får nys om en utlyst novelltävling och det direkt börjar talas i huvudet, ja då kan man inte liksom inte ignorera det.

”Alltså, jag vill verkligen inte.”

”Vaddårå?”

”Jag har verkligen ingen lust att gå, bara.”

”Vad som helst kan hända! Lev lite!” Tova armbågade henne i sidan.

Jag har egentligen inte tid. Sommarnovellen kommer tillbaka närsomhelst från redaktören och då blir det redigering för fulla muggar. Deadline för den här tävlingen är 1 augusti. Men så är det bara 12k tecken inklusive mellanslag. Inte så jättemycket, kanske tre a4sidor. Alltså... let's do it.

For English

I mellanrummet

Som sagt skickade jag in novellen till redaktören förra veckan. Jag har fått information om att den kommer att skickas tillbaka till mig nästa vecka. Jag har inte öppnat dokumentet sedan dess. Jag vågar liksom inte. De sista två kapitlen skrevs mitt i natten, under stress över deadlinen och kanske med vin i kroppen. De kanske är urusla. Jag är relativt säker på att jag behöver skriva om slutet och sexscenen. Sexet kanske inte ens uppfattas som sex, det är nämligen bara förhoppningsvis underförstått. Men i slutet gillade jag verkligen mina karaktärer, trots att de var så tysta i början och bara öppnade upp för mig och varandra i slutet. Seriöst, varför inte bara berätta allt med en gång? Jag gillar inte överraskningar.

Men nu är de mer levande, och mer älskvärda tack vara sina små egenheter. Mina perfekt operfekta karaktärer.

Nu väntar vi alltså. Under tiden hjälper jag en författarkollega med hennes text. Det är otroligt mycket roligare att peta i någon annans text än sin egen. :P

For English

Fäääärdig!

Ja, i natt blev jag äntligen klar med novellen. Tack vare Memorial day i USA blev deadline framskjuten från i söndags till igår. Är också rätt glad att jag faktiskt har möjligheten att skicka in på USA-tid och inte svensk tid. ;) Okej, det kanske var lite fusk. Jag borde varit klar redan i söndags. Eller, ännu hellre, i fredags, men karaktärerna ville inte det. Av någon anledning dolde de sig för mig, och var förtegna om vilka de var och vad som hänt dem tidigare i livet. Så, helt oförhappandes, släpptes bomb efter bomb. Jag tänker inte avslöja vad, för ni ska ju så klart läsa novellen när den kommer ut. ;)

Det känns som om novellen blev ca 5000 ord och 2 kapitel längre än vad jag hade planerat för i början, men detta på grund av att mina karaktärer var så sega med att öppna upp sig för både mig och varandra. Som tur var hade jag en underbar testläsare med mig hela vägen som peppade och kom med input. Nedan kommentar är från henne. ;)

Jag fick även meddelande om författararvode för Översinnlig Njutning och min novell Uppvaknanden i den igår. Hade tjänat ett par hundra även i år. Hurra!

Nu tänker jag inte öppna ett textdokument på ett tag. Om nu inte inspirationen mot all förmodan skulle slå till igen. ;)

Deadline is coming

Deadline för sommarnovellen som jag jobbar på just nu är snart här. På söndag ska den vara färdig, helst även beta-läst och redigerad så bra det bara går, innan jag skickar in den till redaktören. Jag är inte helt säker på att det kommer gå. Den här veckan är redan hektiskt som det är med en femåring som ska firas, bakning och städning som ska göras. Imorgon bär det av till sjukan igen för att ta ut skruven som sitter i fotleden och jag är osäker på hur länge jag blir borta. Förutom tiden på sjukhuset så är det ju resväg dessutom. På lördag kommer min pappa upp från Stockholm för att fira dottern och på söndag är det dags för barnkalas för hennes vänner. Mer bakning med andra ord. Sova kan man göra när man blir gammal, eller hur var det nu?

Jag är i alla fall glad att berättelsen går framåt, även om jag stressar över den. Jag har även kommit på vad den ska heta! Hurra! Jag har skrivit den första hångelscenen och ligger nu på 8300 ord av minst 10k. Detta är vad jag kommer att skriva om idag.

Jag är så taggad!

For English

Den känslan

Ni vet känslan när du börjar skriva just den scenen som förändrar allt? Då karaktärerna helt plötsligt får upp ögonen för varandra och ingenting blir sig likt efter den? Den känslan har jag haft i kroppen nu sen helgen. Och jag har skrivit. Jag gillar plötsligt min historia! Hurra! Det kan ju bli bra det här. Jag känner att jag måste sätta mig ner med min manliga huvudroll och intervjua honom. Tydligen har han blivit övergiven vid altaret, eller något liknande. Det hade jag ingen aning om! Karaktärerna har börjat prata med mig. Hurra! Det kan bli hur bra som helst det här!

För övrigt har jag fixat till min engelskspråkiga version av den här bloggen. Jag har ännu inte bestämt mig om jag kommer använda den helt i framtiden eller inte, så till en början hänvisar jag mina internationella vänner till den då jag kommer publicera dubbelt, fast på engelska i den så länge.

For English

Det första steget...

För ca fyra år sedan tog jag det första steget till att bli publicerad författare. På riktigt. Fast ändå inte. Jag deltog i en tävling som Mörkersdottir förlag hade. Det gick ut på att skriva en så kallad fanfiction, om boken Halvblod av Sofie Trinh Johansson. Jag som älskade boken tvekade inte utan satte igång att skriva. Jag gillade ju inte slutet, och även om jag visste att bok två skulle komma till vintern, så skrev jag mitt egna slut på storyn. Och jag vann. Min novell Hjärteblod finns att läsa i min vardagsblogg och på förlagets hemsida. Den är minimalt editerad, men jag kan läsa den nu utan att rysa allt för mycket. ;)

Jag började tidigt skriva fanfictions, det var mitt sätt att skriva på. Det var lätt att låna andras redan färdiga karaktärer och leka med. Jag har en mapp full med påbörjade idéer till nya fics på datorn. Det var tack vare denna tävling som jag faktiskt började skriva på svenska igen och hittade på mina egna karaktärer. Jag kan utan att ljuga säga att det var Sofie som fick mig att tro på mig själv.

Året därpå var det dags för en ny tävling, en fantastik+erotik-tävling den här gången. Jag vann inte, men min novell blev publicerad i antologin Översinnlig Njutning, bara det en vinst i sig. Denna gång var det MINA karaktärer och ingen annans. Det var stort! Ett erkännande att jag faktiskt kan skriva och det finns de som inte är släkt med mig eller kompisar som faktiskt gillar det jag skriver.

På den vägen är det. Jag har haft jättesvårt att slutföra det jag en gång påbörjat. Jag har många bokprojekt som ligger och skvalpar. Ännu en novell i en antologi i bagaget och en på gång till sommaren. Jag kan inte bestämma mig om det kanske är så att novellformatet är det som passar mig bäst eller inte. Hur som helst så skriver jag. Och det är i slutändan ändå det viktigaste!

Slutpluggat

Ja, i alla fall för ett tag. Hemtentan skickades in i söndags. Har dock lite ångest över den och misstänker omtenta. Jag har redan en omtenta att se fram emot då jag inte blev klar med mina analys. Jag hittar hela tiden nya saker jag borde ha skrivit och tagit med i andra frågan, men gjort är gjort. Måste försöka släppa den och gå vidare med skrivandet.

Skrivandet går tyvärr rätt segt just nu. Jag fastnade i True Blood (ingick att analysera den i hemtentan). Har ännu lite tid på mig innan deadline, men börjar känna mig lite stressad. Normalt brukar skrivandet flyta på rätt bra när jag arbetar mot en deadline, jag vet liksom vad som ska hända. Men nu står det helt still. Det är som om karaktärerna inte vill det jag vill. De vägrar. Under tiden prokrastrinerar jag med diverse tv-serier, bloggpimpning och ta hand om barn.

Jag kom med!

I fredags skickade jag in först utkastet till första kapitlet till min novell i kommande novellantologi. Jag har haft jättesvårt att få till en bra idé. Provade säkert fyra, fem stycken innan jag kom på idén som vände allt och fick igång skrivflowet. Och den föll redaktörerna i smaken. :) I augusti är det tänkt att den ska publiceras och jag har maj ut på mig att skriva klart en story på 10-20000 ord. Tjoho. Jag har typ 3000 ord nu. Dessutom ska jag hinna med att göra hemtenta i Vampyrfiktionen till den 10 maj så det gäller att strukturera upp tiden tillsammans med att ta hand om bebis. Men det känns i alla fall skönt att jag hittat tillbaka till skrivandet igen. Det har varit lite dåligt med det. Jag är egentligen jättesugen på att skriva på fantasystoryn, men den får vänta lite till.

Foten läker, och nu har jag så kallad ortros eller air cast på den som går att ta av och jag får belasta foten så länge jag har den på så mycket som smärtan tillåter. Vissa dagar går jag bara med en krycka och andra med två beroende på hur det känns. Den här veckan har det känts lite sämre igen. Kan ha med läkningen att göra. Det liksom "ilkillas" i benet emellanåt, beroende på hur jag belastar det. Det känns obehagligt men gör inte direkt ont-ont så att säga. Beroende på hur det känns imorgon kommer jag nog ringa ortopedmottagningen och bara dubbelkolla så att jag inte förstör något.

Joråsåattehm...

Här händer det grejer

Både goda och och dåliga nyheter har jag. Först och främst kom vår dotter till världen den 11 mars, något tidigt och hon hade bråttom ut. En liten Yrla kikade ut efter en timme på förlossningen.

Så jag har levt i en liten bäbisbubbla fram till i måndags morse då jag halkade i trappen och bröt fotleden. Så det blev en tur till akuten, en operation och gips och sjukskrivning. Inte världens bästa avslutning på påsken direkt.

Nu hoppar jag omkring på kryckor i två veckor tills stygnen ska tas bort, sen får vi se vad som händer. 6-8 veckors läktid misstänker jag.

Så mycket skrivande har det med andra ord inte blivit på ett tag, men hoppas på att det ska gå bra trots sjukskrivning och bäbis att komma in i det igen. Jag kan ju inte göra så mycket annat just nu i alla fall.

Ännu mer att göra...

Nu är jag officiellt hemma och väntar på bebisen. Skönt att landa lite och ta det lugnt innan det är dags att bli trebarnsmor. Som om jag har tid med det. ;) Förutom att jag som sagt pluggar Vampyrfiktion har jag även tackat ja till att skriva en novell till en antologi som ska komma ut i sommar, om den blir tillräckligt bra, vill säga. Utkast till första kapitlet ska vara klart 18 mars. Sa jag att jag är beräknad till 20 mars? Sen har jag inlämningsuppgift som ska vara inlämnad den 10 april. Tjoho! Här tar vi det inte lugnt.

Men vad gör det om hundra år, när allt kommer omkring? Håll tummarna för att jag får ihop något vettigt till första kapitlet i alla fall och att jag kan hålla mig till temat "friends to lovers".

För att jag inte har nog med att göra...

Så har jag bestämt mig för att läsa Vampyrfiktion på distans den här terminen. Jag vet inte alls vad jag tänkte när jag anmälde mig, men eftersom jag kom in så är det ju  bara att le och se glad ut. ;) Fördelen är att den är på halvfart och på distans så man får ansvara mycket själv för upplägget och pluggandet. Insåg just att jag ska ju föda barn om typ knappt två månader, lagom tills det är dags för första individuella inlämningsuppgiften. Oh well. Det löser sig.

Jag känner mig i alla fall jättetaggad och hoppas på att det ska gå bra. Enda nackdelen är att jag nu hellre vill skriva på mitt vampyrprojekt än på alveposet som jag hade tänkt... :P

Det här med redigering

Ja, det fortsätter jag med. Har egentligen ingen lust, men jag vet att jag måste. Om inte annat så för min egen skull. Jag har ju alla dessa ord som vill bli en sammanhängande story. Inser dock att jag har mycket att lära till nästa års NaNo. Struktur, struktur, planering och så lite mer struktur. Annars funkar det inte. Nu har jag en hög med scener som behöver sys ihop, och i vissa fall saknas hela sjok av berättelsen. Ingen som helst rim eller reson.

Att jag hellre skulle vilja skriva på mitt alvepos eller om min vampyr gör ju inte direkt saken bättre. Ett test av ett nytt skrivprogram kanske kunde hjälpa tänkte jag, och laddade hem testversionen av Scrivener igen. Fick ju halva priset när jag vann Nanon så jag tänkte ge Scrivener ett seriöst försök och se om det är värt att betala för. Det känns bra, ända nackdelen är att det vad jag kan se inte finns någon svensk ordbok, vilket gör att man ändå måste köra texten in word för att kolla stavning och grammatik.

Tur att jag har stöttning av några av de som jag skrev nanon med. Vi hänger fortfarande på nano-chatten och har startat ett post-nanogrupp på FB så vi kan peppa varandra med allt som behövs. Sådant gillar jag.

I övrigt rullar livet på. Har ledigt den här veckan, sen är det bara två månader kvar knappt att jobba innan det är dags för långledigt igen. ;) Magen växer och frodas. Hoppas på att få en snäll bebis som låter mig skriva så mycket jag hinner. :P